Efter en skön natts sömn så var det dags att göra sig klar för avfärd mot Gardemoen, Oslos flygplats. Efter en snabb frukost, med gröt och hemodlade blåbär och lite rökt korv, alltså en perfekt frukost. De som steg upp lite tidigare fick nog en frukost i lite mer lugn och ro. Därefter var dags att sätta sig i bilarna, I ”Lilla Göran Person” blev Pelle Chaufför och undertecknad som kartläsare, även om Pelle hittade själv till flygplatsen, efter ett antal turer dit. Pelle kör väldigt bra, så som Ida gjorde förr i tiden. Laglydigt och lugnt och försiktigt, Nu kör Ida mer som Christina gjorde förr i världen, alltså hon följer trafikrytmen, problemet är bara om det inte finns någon bil framför, då blir det fri hastighet!

Vi passerade Svinesundsbron utan att bli stoppade av tullen, så fem stockar snus gick igenom tullen.

Jag/vi blev lite förundrade över tunnlarna i Norge, det verkar finnas väldigt många av dem och alla verkar vara svängda. I Sverige brukar de flesta tunnlarna vara raka, men de har väl mer pengar i Norge, så har de har väl råd med lite häftigare tunnlar.

Efter två kisspauser och en inköpt wienerkorv för 30 kr på Circle K. Jag undrar vad korven kostar på Ikea i Norge, är det också 5 kr som i Sverige.

Vi gamlisar blev avsläppta på personalparkeringen på Gardemoen. Vi fick vandra genom tågstationen och Sas Radisso för att komma till terminalen, är detta verkligen den vägen som personalen tar till flygplatsen. Monica och Pelle parkerade bilarna på den näst närmaste parkeringen och de kom fram ungefär samtidigt som vi gjorde.

Vi var lite orutinerade när det gäller hur man gör på flygplatser, men Christina, som är väldigt bra på att fråga sig fram, lyckades få hjälp av en ung man genom att prata engelska, det visade sig att sedan att han var svensk.

 Vi lyckades checka in våra väskor själva och den tyngsta väskan var min ”lilla” blåa väska och den lättaste var Mickes stora rosa resväskan, men den innehöll framför allt majskrokar, som inte verkar finnas på Lofoten. Sedan skulle vi (jag, Christina, Bengt och Ingegerd) ta sig igenom säkerhetskontrollen, vi som hade köpt lite dyrare biljetter, med incheckat bagage och ombokningsbara biljetter fick gå genom den prioriterade kön till säkerhetskontrollen, dock kom de som gick den långsamma kön fram snabbare än oss andra. Vi fick några problem, Ingegerd blev av sitt schampo, Christina med sin lilla Nivea burk, medan jag fick igenom min gigantiska Nivea burk. Bengt blev stoppad och fick göra tre röntgenkontroller, först åkte livremmen av och sedan plånbok, nyckelknippa och telefonen.  

Sedan var det dags för en liten lunch på flygplatsen, det är inte billigt i Norge och extra dyrt på flygplatsen. Jag och Christina tog varsin yoghurt för 59 kr styck, de övriga firade lite mer genom att ta varsin smörgås för cirka 130 kr.

Sedan var det dags för ombordstigning på planet återigen fick vi med de dyrare biljetterna en fördel, vi tillhörde grupp 3 och de andra grupp 4. De med dyra biljetter fick sitta på rad 20 och övriga på rad 21. Vi kom alla ombord på ett bra sätt. Alla skötte sig på ett bra sätt, förutom Monica som fuskade med att lägga väskan som hon hade checkat in på att ligga under sätet i bagageutrymmet ovanför sätena. Detta fusk lönade sig och hon klarade sig och tjänade säkert 100 kr på detta!

De flesta tog sig en tupplur på planet, förutom Monica som var lite chef och övervakade oss alla. När vi skulle gå av planet så visade det sig att man kunde gå av både fram och bak av planet, så de som satt på rad 21 kom av före oss andra. Vi kom nog av sist av alla. Men det var en väldigt trevlig flygvärd som tog adjö av oss, det visade sig att han var svensk och hette Glenn, jag frågade om han var från Göteborg, alla i Göteborg heter ju Glenn! Han sa att han nästan var från Göteborg, han var från Malmö, är detta verkligen nästan Göteborg.

Vi fick vänta en stund på våra väskor och sedan skulle vi gå ut till våra taxin som Calle hade förbeställt i Pelles och Lisas namn, vi eller åtminstone Pelle, såg verkligen framemot detta. Men det visade sig att Monica hade sagt fel tid till Calle, hon sa att planet skulle framme när vi lämnade Oslo. Så det fanns ingen taxichaufför med Pelles och Lisas namn. Calle lyckades dock med att se till att vi inte behövde betala för taxin som väntade två timmar tidigare. Dock visade sig att det inte var så svårt att få en taxi, vi tog en två taxibilar, en med en tjeckisk chaufför och en med en arabisk chaufför. Det visade sig att den arabiska chauffören var bäst, 100 kr billigare! Dock var han inte så bra på varken, svenska, engelska och norska. Han hade lyckats med att lämna en säck som en kund glömt i bilen till fel Scandic, det finns tydligen två Scandic i Bodö. Lite konstigt också att man glömmer en säck, hoppas inte att det var en liksäck.  

På färjeläget fanns det en restaurang/fik en Thai-restaurang, känns som Bodö är väldigt internationella med många olika nationaliteter. Efter lite väntan så blev det inköp av thai-rätter, det blev två rätter, två nr 27 och en nr 26, givetvis var 26:an bäst och denna åt Pelle upp.

Det hade varit två inställda färjor innan den vi skulle åka, så det var en kö med cyklister och fotgängare, men det visade sig att det inte var något problem för oss att komma ombord. En prisvärd färja, gratis för fotgängare! Färjan var ett mellanting mellan en finlandsfärja och en vägfärja. Men det fanns åtminstone en restaurang/café, som var ok. Det fanns dock ingen Pepsi Max utan bara Cola Zero!

Vi hade en spännande yatzy-turnering, som Christina vann efter en VAR-granskning av Var-domaren Lisa!  

Resan tog drygt timmar och när vi hade kommit ut en liten bit så blev det lite gungigt. Och för en gång skull så blev jag inte sjösjuk. Detta berodde kanske på sjösjuke-tuggummit. Lisa blev dock lite sjösjuk, stackaren. Christina kände också av det blev lite extra snurrigt, men de tog bra hand om varandra. När man skulle gå av färjan så kunde man trycka på några knappar och berätta hur man hade upplevt färjeturen, alltså hur sjösjuk man hade varit, jag hjälpte Lisa att välja sjösjuka. Undrar vad de gör med denna information? Om det är många som har varit sjösjuka så kanske besättningen ber till Njord, vikingarnas havsgud!

Det var lite struligt att komma av färjan, vi, fotgängare och cyklister skulle gå ut på samma ställe som bilarna stod och det var väldigt trångt att ta sig ut fram mellan bilarna med stora resväskor, men av kom vi, även om tappade bort morfar Bengt en liten stund. Väl framme stod Calle och väntade med sin fina bil, en Volvo XC60 diesel. Jag och Calle var/är helt överens att det är väldens bästa bil, Pelle höll inte med, men han är en trevlig pojk, även om han har helt fel i denna fråga.

Sedan var det dags för en bilfärd till Leknes, den var 6 mil låg och tog drygt en timme att köra. Många svängda tunnlar och några broar med bara en vägbana och trafikljus var det på vägen. En väldigt pittoresk väg med fina vyer, kör man den dagligen så skulle man nog önska att den var lite mer snabbkörd! Det är en Europaväg, E10, så när vi klagar på E22:an och de långsamma vägbyggena, så skall vi kanske vara nöjda med att vi inte har några en vägsbansbroar!

Väl framme I hos Calle i Leknes, eller snarare en bit utanför Leknes, så lämnade vi av Lisa för smörgåstårtbak och vi övriga fortsatte emot vårt boende i Lindalsfjorden. Bil 1 med Pelle som chaufför och undertecknad som kartläsare tog täten och efter en några kilometer i den fina byn Borg, mest känd för sitt vikingamuseum, så skulle vi svänga av. Det visade sig dock att följebilen inte var med oss, så de svängde inte av! Efter lite kommunikation via Messenger så fick vi in följebilen på rätt väg. Calle hade fixat ett fint boende till oss i hus med tre fina sovrum och ett hus med många skrymslen och flera soffor och bord och ett välutrustat kök. Det känns lite som tiden har stått stilla inne i huset och att det är mycket större inifrån än utifrån. Efter val av sovrum och lite nattamat så var det dags att gå och lägga sig, trots att klockan var närmare 12, så var det fortfarande ljust ut.

Ljusa hälsningar

Mat på flygplatsen.

På båten till Moskenes

Gudmor och guddotter, visst är de lika som bär!