Idag var det dags för ännu en höjdpunkt på resan (det känns som varje dag är en höjdpunkt) fiske med Calle, det är som fiska med Anders, men för vuxna. Eftersom familjen Hjelm har varit med i programmet så får jag väl ta på mig rollen som Anders "Ankan" Johansson.
De som var sugna på att fiska var undertecknad, Pelle och Micke. Efter frukost så kastade vi oss ut i en av våra bilar för att åka till Calles fiskecamp. Micke blev helt lyrisk i bilen han hittade en vev, som han kunde veva ner sin ruta bak i bilen. Skönt att allt inte är elektroniskt På Campen mötte vi upp Calle, som fixade allt praktiskt, flytvästar, fiskeredskap med mera. Sedan var det dags att ge sig ut på det spegelblanka havet och med solen lysande, en helt perfekt fiskedag. Jag litade dock inte riktigt på att det skulle förbli, det fick bli ett sjösjuketuggummi, tack Monica för det! Det var väldigt stilla när vi åkte i fjorden, när vi sedan kom ut på mer på öppet hav, så började det gunga lite grann. De tre sjöbjörnarna jag hade mig upplyste mig att det var gammal sjö. Det är säkert något som de bara säger, enligt min erfarenhet så gungar det alltid när man är på sjön. Sedan kan de kalla det för vad de vill, gammal sjö, ny sjö, halvgammal sjö med mera. Den enda gången det inte gungar är väl om Bosse Larsson är ute på sjön och det är nygammal sjö! Men det var faktiskt inte så farligt och med hjälp av tuggummi så klarade jag mig bra.
Med hjälp av Calles erfarenhet och ekolod så hittade vi ett bra fiskeställe. Calle skötte sig utmärkt och tog hand om sina gäster på ett bra sätt, speciellt tog han hand om den minst rutinerade (undertecknad). Jag fick ett spö med ett fint blått drag och vi fick tydliga instruktioner om hur vi skall göra, släpp ner draget till botten och veva sedan upp ungefär fem varv på rullen och gör sedan småryck. Det dröjde inte så länge förrän jag fick napp, det kändes som att det var en riktig stor fisk. Jag fick veva som tusan eftersom vi fiskade på cirka 50 meter djup och ju djupare man är desto tyngre känns fisken. Till slut kom den upp och det var en fin torsk på 3–4 kg, givetvis personrekord för mig. Dock berättade inte fiskexperterna hur man skall ta bild på sin fisk, man skall hålla fisken framför ansiktet och inte vid magen som jag gjorde, ansiktet är mindre än magen för de flesta människor. Efter ett tag så fick jag ett nytt napp och det kändes som den var ännu större, men linan gick av. Den största fisken är alltid den som man inte får upp. Jag hoppas bara att draget ramlar av den gigantiska fisken!
Micke hade lite svårt att följa instruktionerna från guiden/sonen, så han vevade inte upp de fem varven, vilket innebär att han fiskade nära botten och där lever tydligen lubb. Så han fick en hel del lubb och vid denna tid på året så är det normalt väldigt mycket mask i dessa. Så han fick slänga tillbaka alla.
Efter ett tag så åkte vi vidare, egentligen var jag nöjd med fisket redan och allt annat skulle vara en bonus.
Vi fiskade på ett flertal olika ställen och vi fick en hel del fisk, Pelle fick den största fiske, en sej på 6–7 kg. Micke lyckades också fånga en fin torsk, men han fick tydliga instruktioner från Calle, du måste mäta fisken. Den mätte 53 cm, den var alltså en dryg halvmeter. Men gränsen är 55 cm, så han var tvungen att släppa tillbaka den, han hade svårt för detta, men till slut så gjorde han detta. Det sved lite i fiskarhjärtat. Men han slog PB (personbästa) för bleka så han var ändock väldigt nöjd, det var vi allihop. Själv slog jag personbästa på nästan all fisk jag fick upp, torsk, sej, lubb och uer, delvis för att jag bara har fått torsk innan
Jag lyckades med konststycket med att fånga två fiskar och fastna i Pelles lina med ett kast, det måste också vara ett sorts rekord.
Det kändes som jag lyckades fastna i de andra linorna mer än de andra, det beror nog på att jag har lite mindre erfarenhet.
Pelle klagade på rullarna på fiskespöna, det var exklusiva rullar som kostade 6 000 kr/styck, han är nog inte van vid så fina rullar.
Jag lärde mig många nya saker när det gäller fiske. Bland annat att man aldrig avbryter en drift, den stora fisken står kanske längst bort på driften. En drift innebär att beroende på strömmar och vindriktningar så lägger man båten i den ena änden av det område man vill fiska på och sedan driver man över det tilltänkta fiskeområdet.
När vi nästan hade fiskat färdigt, så kom vi/jag på att vi skulle ha en tävling, Den gick ut på att den som fick första och sista fisken vinner tävlingen. Jag lyckades få upp en lubb och sedan avslutade vi fisket. Jag vann!! Det är lätt att vinna när man sätter sin egna regler. Mina gamla kurskamrater kallar det för Sige-regler
Jag tycker att man skall rensa sin egen fisk, så när vi kom tillbaka så var det dags att rensa fisken, det var jag och Micke som gjorde det., Trots att Pelle är en mycket erfaren fiskare så var han inte så sugen på att rensa och filea fiskar och Calle får göra det ofta när han har ute med sina kunder. Det var inte enkelt att filea fiskarna, tur att det var så stora så att det blev lite kvar trots mina tafatta försök. Jag skyllde på de slöa knivarna, men det är nog inte helt sant. Calle tyckte att jag var snäll mot krabborna och lämnade kvar en hel del till dem på fiskrenset.
Det var några tyska fiskare som stod och rensade uer. De hade nog fångat 200 – 300, de lever på djupt vatten, runt 200 meter. Det måste ha blivit trötta i armarna efter allt vevande. De var väldigt noggranna i sitt fileade, man behöver vara det eftersom de inte är så stora. Dock var de långsamma och de lät filéerna ligga framme, med massa flugor runt omkring, så jag undrar hur fräscha de blev.
Sedan åkte Calle ut och slängde renset i havet, man får inte göra det precis vid hamnen. Eter städning och tankning av båten så åkte vi till Calles och Victorias hus
De övriga hade roat sig i Leknes, de hade bland annat shoppat i lampaffären, de säljer nog mer av annat än lampor. Bengt och Ingegerd köpte varsin lusekofta.
De hade även varit på vinmonopolet (norska Systembolaget) och handlat fem Lofotspilsner. Den enda alkoholen som tillverkas på Lofoten. De köpte också en flaska rödtjut (Valpolicella Ripasso) som tack för lånet av rullator och en flaska norsk akvavit, Bengt köpte även en souvenirflaska Baileys till sitt barnbarn Lisa (20 år) är detta verkligen tillåtet, langning??
Sedan fick jag höra en lång historia som innehöll Diplomis, med vanilj och romrussin och en servett som flög i väg. Det var svårt att förstå på vad som egentligen hade hänt, det var lite som Piff och Puff på Kalle Anka på julafton, de berättade i mun på varandra. Men det jag förstod att det var Ingegerd som räddade upp situation med ett rådigt ingripande. Tur att de hade gammelmormor/mormor/mor/fru med sig!
De hann även med att handla lite inför kvällens grillning, lammkött, griskött, kyckling, potatissallad och lite vanlig sallad. Bengt hade även köpt lite rökt valkött, de som åt tyckte det var gott, jag avstod dock.
Calle har ett fint litet hus, som ligger precis vid en sjö, de har till och med tomt ända ner till sjön. nedervåningen/källaren i huset hade en takhöjd på lite drygt 1,8, så Calle slog nästan i huvudet. Så de behövde höja taket, alltså golvet i huset. Men i stället kom de på att de skulle sänka golvet. Så Calle har med hjälp av Victorias familj tagit bort betongplattan och grävt ut sten och jord och sedan gjutit en ny platta, vilket jobb!! Nu hade de en takhöjd på 2.13 m och de flesta rummen var klara. Det var ett väldigt snyggt arbete,
Grillning gjordes på fjösverandan, fjös betyder ladugård eller fähus, namnet kommer från fornnordiska. Det bäste med fjösen var nog verandan eller de gamla och fina skidorna som fanns i huset. De så såg ut som Gustav Vasa, själv hade åkt på dem, men han kom väl aldrig så här långt upp när han flydde från de elaka danskarna, eller gjorde han det kanske?
Calle hade en gasolgrill, undertecknad skötte grillningen på ett alldeles utmärkt, åtminstone om jag får säga det själv. Jag tyckte att grisen var godast, men det tycker jag ju alltid när det gäller grillning.
Calle tycker att Monica och Micke skall göra en fastighetsinvestering på Lofoten, renovera eller riva bygg ett nytt fjös. Det hade ju passat bra i deras fastighetsportföl. De har ju två hus i Lysekil och huset inne i Lysekil skall de sälja, då kan de ju skaffa ett hus i Leknes i stället.
Deras tomt är på cirka två hektar, där det ingår en del av sjön och lite sumpmark, men även en del odlingsbar mark, så det blir kanske lite egen odlad potatis nästa gång vi kommer.
Vi såg en häger på andra sidan sjön, det är en fågelsjö med utsikts/fågeltorn, man har även en bra utsikt på Calles och Victorias hus.
Vid hemkomst till vårt hus så blev det yatzy och Pelles tärningspel, Christina vann utan att det behövdes göra en VAR-kontroll.
Fisken i sjön sov nog nu eller gör den det!
Det skall vara gött att leva!
Mickes vev
Nöjd Pelle på väg ut på sjön, Märkligt att han alltid blir så bra på bild!
Väntan på fisk, det skall vara gött att leva
Nöjd Micke, Pelle var lite orolig att att han skulle bli otålig om han inte ick r fisk direkt, men han skötte sig utmärkt
Storfisk på gång
Torsk på Lofoten, hade jag bara hållit den framför ansiktet, så hade den varit jättestor!
Micke med PB bleka, även kallad stor lyrtorsk
Pelle med en stor gråsej
Pelle pryar som fiskeguide
Fin vy från båten
Calles fiskecamp
Utsikten från Calles fjösveranda
Bengt med rökt valkött
Lofotspilsner
Lisas Baileys
Skapa din egen webbplats med Webador